Lugnet efter stormen.

Hej allihop!

Förlåt för att jag har uppdaterat dåligt på sistone, men det har bara varit för mycket runt omkring. Pappa är nu hemma igen, tack och lov. Jag orkar inte riktigt gå in på vad det var som hände, men huvudsaken är att han är hemma nu och vilar upp sig efter operation. Det var verkligen kritiskt där ett tag, som läkarna sa så var det på håret att de hann operera innan situationen förvärrades. Jag har fått ett helt nytt perspektiv nu, på hela omvärlden. Jag är så himla rädd för att förlora mina närmsta, bli sjuk själv eller bara tappa kontrollen över livet. Det känns som jag har blivit extremt rädd, rädd för dödligheten, rädd för risker och rädd för det okända. Undrar om jag kommer vara såhär rädd nu i hela mitt liv? Kan man verkligen komma över en sån här sak? Som totalt har förändrat en? Jag vet att detta verkligen bevisar att jag har haft ett riktigt tursamt liv där jag inte har behövt hantera större kriser eller hemskheter. Men nu då? Nu när jag har blivit skrämd rätt? Ska jag vara rädd för allt nu?

fear

Leave a Reply